enochfemtiosju.blogg.se

Julen är här! Överallt lyser det kulörta kulor och stjärnor. Åh vad jag längtar hem, hem till allt vad julen innebär. Men åh vad kul det är att ännu en gång uppleva den brittiska julen! Älskar allt! (Utan deras konstiga uppfattning om julmat, julbord hallå?!) Flickorna lär mig dagligen om allt som är jul för dem, och idag pratade vi julklappar. Här firar de för det första jul på juldagen och inte julafton som hemma. Flickorna förklarade att juldagen börjar med att de går ner till vardagsrummet på morgonen och där har tomten varit och lämnat paket som de får öppna direkt. Senare på dagen får de julklappar från sina föräldrar, men det är först efter att drottningen har hållt sitt tal. Haha, hemma har vi Kalle och här håller drottningen tal. När vi bodde i Nottingham så var vi även här över julen, men i år åker jag hem. På lördag är det en månad kvar tills jag får krama om min älskade pappa på Skavsta. Fina pappa, som jag saknar honom! 

Julen hemma kommer bli fullproppad, ska som vanligt flyga runt som en vante och fira ca 5752 olika julaftnar (julaftnar?!?) på olika ställen. Men det är det värt! Jag får ju träffa min fina släkt! Runt nyår blir det lugnt i Lund med Gustav. Ska umgås varje sekund jag kan med honom då han åker till Australien nästan direkt efter att jag har kommit tillbaka till UK. Så himla spännande! Är allt lite avundsjuk.. Får trösta mig med att de i alla fall pratar finare engelska här haha! Nu ska jag faktiskt försöka prata lite med just honom. 

Har haft en bra dag idag! Mår mycket bättre, och känner att jag har energi för första gången på länge. Jag började dagen med att skjutsa 8åringen, sen åkte jag hem och duschade/tog det lugnt medan vår städerska var här. Sen tog jag mig till Elin och vi åt en fin svensk lunch som bestod av köttbullar och pasta med kanelbullar till efterrätt, IKEA i våra hjärtan. Efter det tog vi en sväng till äckel-Bracknell och jag hittade ännu en julklapp. 

En sak som jag har insett är otroligt dåligt i det här landet (okej det är många saker, men en av dem) är vägarna. Alltså, visst, England har inte renoverat mycket sedan 2:a världskriget, men vägarna är ju tidigt 1800-tal! De är häst och vagns-vägar som blivit asfalterade. De är puttesmå, krokiga och i dåligt skick, och i den här delen av London, där alla verkar tävla om vem som har bredast bil, så blir det verkligen ett problem. Det hjälper ju inte att det inte finns några som helst trafikregler, och att man får parkera nästan vart som helst. Känns som att det enda jag gör när jag kör bil är att vinka/blinka/tuta/tacka! Ja och väja för cyklister får man ju inte glömma!! Jo för på dessa puttevägar med gigantiska bilar så CYKLAR folk. Jajamän, träningscyklar. I mörker, regn, allt. Är livrädd för att jag en dag ska komma runt ett av alla skarpa hörn och köra rakt in i en cyklist. Usch.... 

 

KAAAAANSKE ska börja ta lite kort också. Japp, det ska jag. Nu ska jag försöka skypa lite med min familj där hemma. 

 

Idag har jag gjort något som jag är väldigt stolt över! Idag var dagen då jag tog mig i kragen och gick till läkaren här. Det är inget större fel på mig, men jag behövde gå dit. Det är en av de sakerna som jag verkligen har fasat för, det är så svårt när allt är annorlunda. Vart ringer jag? Måste jag betala? Osv osv. I England så har varje familj/person en House Doctor. Med det betyder det inte att doktorn kommer hem till familjen utan mer att varje familj/person är ansluten till en speciell vårdcentral. Simpelt tänker ni, precis som i Sverige. Men icke sa nicke, här finns det inte en vårdcentral som är ansluten till ett sjukhus, nej nej, här finns det ca 20 vårdcentraler i bara Ascot och alla är fristående, inte privata, men fristående från själva sjukhuset. Just precis VILKEN GÅR MAN TILL DÅ?! Man måste alltså registrera sig hos en speciell vårdcentral, och jag valde att ta den som min värdfamilj är registerad hos. Det som är grejen med dessa vårdcentraler, eller surgerys som det kallas här, är att ALLT (utan akutfall) måste gå genom dem. ALLT! Du kan alltså inte ringa upp till en speciell avdelning och boka tid, nix, du måste först till din GP (allmänläkare) och bli ditskickad. Helt otroligt aspuckat hade jag sagt innan jag var där. Men när jag var där så såg jag det bra i systemet. Läkarna på vårdcentralen bryr sig verkligen om sina patienter och känner dem. Alltså jag blev så glad över mitt första möte med min GP idag att jag nästan grät av glädje i bilen (haha kan varit för att jag är sjuk också). Jag var nog inne hos honom i max 10 minuter, och det kändes som att vi var bästa vänner när jag gick ut. Han visade verkligen hur en läkare ska va. Han var intresserad, lyssnade, trevlig och professionell. Det märktes verkligen att han brann för sitt jobb, och jag kände verkligen SÅ vill jag vara som läkare, SÅ vill jag få patienter att känna när de varit hos mig. Och genom det så kan jag förstå grejen med många små vårdcentraler där patienterna faktiskt blir sedda. (Dock hade UK sparat in en del pengar och effektiviserat systemet rätt rejält om de hade gjort så att man kunde ringa till speciella delar på sjukhuset själv om man visste vad som var fel... Men men, säger som Niclas brukar säga "this is England")

Godnatt & PUSS från Englandet. 

150 dagar i UK nu, hur sjukt är inte det? Har haft fruktansvärd hemlängtan de senaste två veckorna, blev lite lugnare efter Paris. Men sen kom jag tillbaka hit och så var jag ensam igen. Det är en av de negativa sidorna med att vara aupair, man är väldigt mycket ensam. Alltså jag har ju fina Mathilda och Elin som jag inte skulle klara mig utan!! Men man kan inte umgås med vänner här på samma sätt som hemma. Jag bor ju inte i mitt eget hem, utan i någon annans, så jag kan ju inte bjuda hit vem jag vill när jag vill. Det är rätt jobbigt. Men jag och Mathilda ska börja hitta på lite saker på kvällarna, bowling, bio, mat, you name it, och jag tror det kommer bli bättre då! 

Igår var jag först med Mathilda i Camberley och gick runt lite. Camberley är en stad som ligger ca 15 minuter från Ascot. Den är större än Ascot och det är dit vi åker om vi tittar på bio eller bowlar. Det som är så skönt med Camberley är att det ALDRIG är något folk där. Alltså de har alla slags affärer och restauranger, tex Primark, H&M, Top Shop, Starbuck, Nandos osv osv, men det är alltid tomt i affärerna! Efter en stund där så körde jag hem Mathilda, hon hämtar sin lilla 1,5åring vid 12. Sen åkte jag hem och hängde upp en tvätt innan jag drog till Elin. Vi åkte till Bracknell för att handla lite julklappar. Bracknell är den närmaste staden till Ascot, den ligger bara 10 minuter bort. Men vi är nästan aldrig där. Haha, kanske har vi blivit bortskämda med Windsor (som är som ett litet paradis), men Bracknell är så himla skitigt/äckligt/uschigt! Men nu åkte vi dit i alla fall, mest för att vi skulle fixa varsin speciell present (kan inte säga vad eftersom jag vet att personen som ska få denna julklapp kommer att läsa detta!). Jag hittade lite andra julklappar också, har nästan köpt hälften av mina julklappar nu! Mathilda skrattar åt mig, hon tycker att jag ska köpa såååå många julklappar. Well, det är så det blir när man älskar att köpa presenter! Än så länge så har jag lyckats hitta bra och personliga julklappar! Hoppas det håller i sig! 

Åh åh åh vilken underbar helg jag har haft! Jag kände bara hur jag fick ny energi så fort jag såg min älskade vän på flygplatsen. Älskade fina Ronya! Ronya och Josefine (Ronyas rumskompis) mötte mig på flygplatsen (stort jävla plus till Paris för att man kan åka normalt tåg ut till flygplatsen, går inte i London..). Vi tåg tåget in till stan och åt på deras favoritrestaurang, Indiana tror jag den hette, jättemysig och väldigt gott! Sen gick vi runt i lite affärer och tittade! Jag kände inte för att köpa något, men Ronya hittade ett par fina skinnhandskar! 

 

Efter det var jag så himla trött, sov rätt dåligt natten innan jag åkte, som alltid när jag ska resa, så vi åkte hem så jag kunde vila lite. Slutade dock med att Josefin var den som sov mest och jag och Ronya låg och lyssnade på hennes små läten, haha! Josefin är verkligen helt underbar, helt min typ av människa! Så glad för Ronya att hon har funnit en så fin vän. Efter vår power nap så gjorde vi drack vi lite te (måste ju dricka mitt te minst en gång om dagen nu mera haha) och jag hälsade på Ronyas värdmamma. Hon pratade på på franska med mig och jag log fint och förstod inte ett skit! Sen börjar hon prata med Ronya och Vad händer då? Ronya svarar och pratar på franska?!? Haha kändes nästan komiskt! Herregud vad imponerad jag var! Självfallet var det inte felfritt MEN HON FÖRSTOD?! Så himla coolt! Duktig Ronya!! På kvällen gick vi först och såg Eiffeltornet. Så himla stort, och vackert så klart! Vi lyckades se när det blinkade vilket självfallet var kul. Sen åkte vi och åt en väldigt sen och god middag! Efter middagen så åkte vi och satte oss och tog ett glas vin och pratade tills det blev väldigt sent! Sen åkte vi hem och sov!

 

På lördagen så åkte jag och Ronya in själva till stan och gick längs med vattnet upp till Notre Dame. Sen satte vi oss vid en restaurang och åt brunch med Notre Dame som utsikt, så fint! Sen åkte vi till "pyramiden" haha, och mötte Josefin! Där satt vi och pratade lite och sen tog vi en kaffe innan de följde med mig ut till flygplatsen. 

 

Jag har verkligen haft en så underbar helg. Tack Ronya, älskar dig.

Dagarna här går en efter en, jag lämnar flickorna, fikar med Mathilda, äter lunch med Elin (blir mest fika med Mathilda eftersom hon börjar jobba klockan 12, funderar på att överraska henne med take away nästa vecka, vet jag är världens bästa vän) sen hämtar jag flickorna. By the way, fick 8åringen att duscha idag nästan helt utan hot. Bra va? Alltså med hot så menar jag inte att jag hotar att kasta ut henne ur fönstret haha, jag hotar att tvätta hennes Mr Carrot. Lovar funkar alltid! Åh förresten, vi glömde Mr Carrot på hennes art club igår. För er som inte vet så är Mr Carrot 8åeingens gosedjur, en stor morot från IKEA, så han är svensk "just like you Moa!!!". Herregud vilket liv det var när hon skulle sova! Som tur var kunde vi åka och hämta honom efter skolan idag, så det blev ett kärt återseende i bilen! 

Idag har vi haft svensk geografi här, jag målade upp Sverige och sen pekade jag ut vart jag bodde, vart Cecilia bor (deras förra aupair), vart mamma bor och Elin osv osv. Är rätt så säker på att jag pekade ut både Ljungby och Västerås fel. Med min kunskap i geografi så pekade jag väl ut Eksjö fel också... Eller Oaklake som 8åringen säger. Sånt sjukt minne hon har! Hon minns allt man säger till henne, helt otroligt! Blir alltid lika imponerad av henne! 11åringen pluggar och står i, hon började ju på högstadiet nu i höst (i UK börjar man skolan 2 år tidigare än i Sverige) och har massa nya ämnen. Till exempel läser hon kemi, biologi, fysik, latin.. Är otroligt imponerad över henne. Hon går på en av Englands tio bästa privatskolor där man behöver göra ett prov för att få komma in. I England har man national schools, vilket är jämställt med kommunala skolor i Sverige, private schools, privat skolor och tillslut public schools som är helt motsatt till vad det låter som. Public schools är supersupersuper privata skolor, typ Eton (som ligger i Windsor) eller Harrow (som jag tror ligger i norra London). Jag har följt en serie på BBC (tror det är BBC iallafall...) som heter "Harrow, a very Brittish school", och där får man följa ett house (JA alla skolor har houses som i Harry Potter, mina tjejer är båda i gröna) på Harrow och en House Master och se hur allt går till - superintressant!! På Harrow har till exempel Churchill gått om jag inte minns fel, DET DU MORFAR! Så public schools är de som producerar toppen i den engelska politiken och armén kan man enkelt förklara. Det är så klart boarding schools, så eleverna bor på skolorna. 

Jaha.. Vad händer annars? Ja Gustav är i USA, avundsjuk much? NIX FÖR JAG SKA TILL PARIS OCH RONYA! Okej lite avundsjuk är jag nog. Men söt som han är så skickar han lite kort varje dag. Eller så retas han bara, antagligen, men jag försöker intala mig själv att han är söt! Annars måste jag packa, skriva ut min biljett, leta upp mitt pass osv osv! Ikväll ska jag ut och äta tapas med Mathilda, vi hade planer i helgen men med Paris resan så blev det ju lite ändrade planer. Men det blir bra med lite tapas på vårt nya favvoställe i Windsor ikväll. 

Nästa uppdatering blir från PARIS!